..... jo har blivit lite av en kändis på sjukan sen min långa sjukhusvistelse. Folk jag aldrig har sett förut hälsar glatt på mig och frågar hur det är med mig. Folk som inte är det minsta bekant i mina ögon frågar: "Är det Julia? Heeej! Hur är det med dig, vad kul att se dig i vita kläder nu."
"Inte är det du som drack maskindiskmedel?" Är den vanligaste frågan jag får. En sjukskötare började tillochmed gråta när jag berättade om allting som har hänt, då var det nog nära att tårarna skulle komma för mig med.
Det är så rörande att folk bryr sig, det värmer så otroligt. Det är precis därför jag orkade ta mig igenom året 2011, för att folk bryr sig och visar omtanke.
Livet på kirran rullar på i högsta växel, sluttampen av praktikperioden har börjat. Gäller att njuta nu av de sista dagarna, om de skulle fråga om jag vill få anställning nu direkt, så skulle jag inte tveka heller utan börja jobba meddetsamma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar