Att pappas förkärlek för Kalles kaviar har varit stor har nog ingen i familjen gått miste om. Men att den var så här stor kunde jag inga ana. Nästans så jag skulle kalla han för en "Kalles Kaviar missbrukare". Vissa är beroende av alkohol, tobak eller godis. Men min pappa är beroende av Kaviar, inga konstigheter. Vi kan ju alla glädjas åt att det varken är dödligt, farligt eller särskilt gott vilket inte frestar mig när han frossar i sig det. Så kaviaren får han för sig själv, iallafall här i stan.
Denna syn fick jag när jag öppnade kylen imorse:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar