Idag var dagen då två av mina tänder skulle lagas och tandsten skulle skrapas. Jag hoppade upp i tandläkarstolen med hjärtat i halsgropen (visst heter det väll så?!) och darrande fingrar. Tandläkaren försäkrade mig om att det skulle gå bra, både hon och jag kom överens om att jag hade varit med om mycket värre saker än detta. Så hade jag överlevt förra året så skulle detta gå galant. Nå jag tänkte "detta är en peace of cake för mig". Allt rullade på och precis som tandläkaren sa så gick det galant.
Så nöjd hoppade jag ur stolen och tackade glatt. När jag sedan fick räkningen så tappade jag hakan och började planera att leva på nudlar i ett år för att ha råd med notan. Nåja 101 euro fattigare gick jag därifrån, fortfarande glad över att jag hade överlevt de 30 minutrarna jag låg i tandläkarstolen.
Nu två timmar efteråt när bedövningen har släppt, känner jag mig inga alls lika glad som tidigare. Det värker i hela munnen och jag sitter och "ojar" mig för mamma.
Nå ja, jag botar tandvärken med lite innebandy.
Så efter idag är jag 101 euro fattigare, två hela tänder rikare och en jädrans tandvärk fick jag på köpet!
Att tandvärk skulle kosta hela 101 euro kunde jag aldrig tro!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar