Nu börjar jag tröttna på min hals. Den bara krånglar och bråkar med mig hela tiden. Om jag inte rapar så slemmar jag och måste spotta hela tiden eller så mår jag illa och de känns som maten fastnar. Idag skulle jag unna mig lite blåbärssoppa när jag tog en fika med Fia och Sandra, men nej det tyckte halsen inte alls om. Det visa den genom börja slemma. Så medan Fia och Sandra åt glass fick jag titta på och spotta slem hela tiden. Vilken otroligt trevlig fika-kamrat jag är måste jag då säga.
Och jag är sjukt sugen på ett fet pizza och har varit det nu dom närmaste månaderna. Men nej de går icke, jag får istället leva på diverse soppor (vilken egentligen är ganska gott, men rätt enformigt i längden.) Så den dagen då jag får vräka i mig en pizza, den dagen kommer kännas som den bästa dagen i mitt liv.

Men oj så mycket mera man njuter av maten efter att under vissa perioder inte ens kunnat dricka ett glas vatten. Jag är glad över att jag får dricka saft, jag njuter när jag får lite buljongsoppa, grönsakssoppa är lyxmat för mig och en isglass är himmelriket.
Ja just det, det där med isglass är lite komiskt! För jag har nämligen utvecklat ett isglass beroende under min sjukhusvistelse, på riktigt! Ibland fick jag tillochmed isglass till morgonmål, nog är dom allt hyggliga på Kirran (kirurgiska avdelningen). Så jag åt väll i genomsnitt 3-4 isglass. Så när jag inte kan unna mej en fet pizza eller en fet biff så får de bli en hallonisglass istället eller min favorit cola. Nom nom!
Nej nu ska jag kika vilka smaker på isglass vi har i frysen? Kanske päron eller ännu bättre hallon?

Aaah beslutsångest!

Åh nej nu börjar jag få lite beslutsångest gällande min utbildning! Vilket jag iprincip aldrig har haft förut under mitt 19 åriga liv och såklart måste jag få det två veckor före man måste börja söka. Yeeey!
Jakobsstad eller Helsingfors? Helsingfors skulle ju vara mycket smidigare, eftersom jag har relativt nära hem då. Det är bara att hoppa på färjan så är jag i stan på nåra timmar eller att hoppa på tåget så tar de inte så lång tid hem till Brändö. Sen är ju Helsingfors en lite större stad och kanske en aningens livligare än Jakobsstad. Men ja jag söker till Helsingfors och ser var jag hamnar!

En annan grej som jag går och funderar på hela tiden. Eller ja jag har börjat funderat på det efter min långa vistelse på sjukhus. Är att det skulle vara rätt fränt och roligt att blir sjuksköterska. Jag har aldrig haft den tanken förut, men mitt i allt kom tanken att jag kanske ska bli sjuksköterska i mitt huvud. Jag tror att man har lite bredare utbildning som sjuksköterska än som barnträdgårslärare och kanske mer varierat jobb.
Men jag har ju viljat bli barnträdgårdslärare hela mitt liv och jag älskar verkligen barn. Men orkar man jobba på dagis hela livet, jag menar när man själv får barn?
Men vill jag verkligen bli sjuksköterska? Jag har ju aldrig funderat på det förut och jag har aldrig testat på det heller, jag kanske inte alls passar som den eller inte alls trivs? Jag kanske får skräck för sprutor och hatar blod?

Hjälp vad ska jag göra!

Long time, no see!

Jaha om man sku försöka komma igång med bloggandet igen då.
Jag säger bara: oj jäklar vilken vinter jag har haft!
För det första har jag varit på en helt underbar resa till Thailand med min familj och mina kusiner. Och ja för att sammanfatta den kort och gott så kan jag ju säga att den var oförglömlig, 10 Thörnroosare tillsammans i två veckor kan ju bara sluta på ett sätt.

En annan sak som är mindre rolig eller rätt utsagt förjävlig som hänt i vinter. Är ju att jag lyckades få i mig maskindiskmedel, jaaa de låter ju konstigt. Men ja så är det! Med lite vin, en dunke som liknar en vattendunke och ingen varningstext, så går det tydligen att få i sig det. Det är verkligen inget att rekommendera! Ett 40 årskalas som skulle vara trevligt och jädrans roligt, slutande med en vistelse på sjukhus i åtta eller nie veckor.
Största delen av tiden spendera jag på ÅHS och hör och häpna, det var inte så fy skam där. Personalen var verkligen underbar! Utan deras vänliga mottagande så skulle jag ha rymt till Marocko eller nått. Men sikken tur att jag slapp det! När jag är helt på benen igen så ska jag baka en stor och snygg tårta till dom på kirurgiska avdelningen. Den måste vara snygg eftersom den inte kommer att vara speciellt god. Jag må ha haft 9:a i hemkunskap, men häromdagen när jag skulle laga ris så brände jag fast de. Så om man inte ens kan laga ris, så tror jag inte att man inte är så mycket bättre på tårtor heller. Fast och andra sidan har ju bagarstugan rätt goda tårtor också? Dom e ju både snygga och goda! Hmmmm...

Meen ja efter mycket om och men, efter nio veckor på sjukhus, efter pendlande mellan ÅHS och TYKS (åbos sjukhus), efter x-antal isglassar (och ja lovar er, det är mååånga), efter x-antal undersökningar och gastroskopier, efter skratt och tårar.
SÅ ÄR JAG HEMMA!