Drömde häromnatten att min chef gav mig sparken från Trobergshemmet för att jag gav en patient hela veckans mediciner på en och samma gång till henne. Helt förståeligt att jag fick sparken, tror varken att det skulle vara särskilt nyttigt eller gott med så mycket mediciner. Men som tur är så vaknade jag en stund senare och hade fortfarande mitt jobb kvar och ingen patient hade fått en överdos av mediciner.
En annan natt drömde jag att en arbetskollega gömde sig i min garderob. Plötsligt titta hon ut därifrån och skrattade åt mig för att jag var naken. Jag skrattade tillbaks till arbetskollegan för att hon gömde sig i min garderob mitt i natten. Jag vaknade en stund senare av att jag satt uppe i sängen och skrattade.
Ett konstaterande: Jag drömmer hel konstiga drömmar och jag har jobbat alltför mycket den senaste tiden eftersom jag drömmer om jobbet varje natt.

Krock?

De senaste dygnet har jag varit nära att krocka med bilen tre gånger, TRE GÅNGER!! Tror att det är meningen att jag ska krocka, ödet liksom. Så just därför borde jag kedja fast bilen och ta cykeln vart jag än ska, men jag ska visa att ödet har fel och att jag vinner. Nu börjar jag förstå dem som säger att det är 10 gånger farligare att köra bil (speciellt på Åland) än att flyga flygplan. Första gången jag höll på att krocka så var det en mopedist med väjningsplikt som körde precis framför mig, har jag sagt att jag hatar mopedister? Jag sa det nu iallafall. Andra gången var det jag som var lite ouppmärksam, skyller på jobbig dag på jobbet. Tredje gången körde jag på Ålandsvägen i vanlig ordning, mitt i allt kommer det en bil i full fart framför mig. Det var bara att trycka på bromsen och tvärnita. Jävla ålänningar (inte alla) som inte kan blinka och inte kan dom köra bil heller (tydligen kan inte jag heller köra bil). Tack nu fick jag avreagera mig lite.

Allt blev lite bättre efter en lunchdejt med Mamsen på stan och efter kokosbollsbak på jobbet. Inatt kommer jag snarka gott.

Tisdag

Jag lever och har gjort mig hemmastadd i nya lyan. Det börjar bli riktigt mysigt här och det börjar allt mera kännas som ett hem, som mitt egna hem. Nog för att Lappo alltid kommer vara hemma på riktigt, så gör jag allt jag kan för att få uppleva samma känsla här.
Så jag ber om ursäkt för det dåliga bloggandet, men kära vänner sommaren är en dålig årstid för att sitta inomhus och blogga. Istället ska man springa barfota på gräsmattan medan gräset kittlar mellan tårna, sitta på bryggan och plaska med fötterna i det kalla vattnet med en glass i handen, guppa med båten på böljan den blå med vinden i håret och stekarbrillorna på näsan, simma bland klippor och stenar med hackande tänder och lila läppar, känna lukten av nyklippt gräs samtidigt som man sparkar fotboll lika proffsigt som zlatan, sitta på altanen långt efter att solen har gått ned med ett glas vin (eller fem) bland myggen och vännerna, stressa på jobbet så svetten rinner samt sitta och dricka kaffe medan man pratar "förr i tiden" med pensionärerna/patienerna.

Nu börjar mördar passet, har nio dagars jobb framför mig. Har på känn att den här tjejen kommer somna ganska så gott efter den nionde dagen. Fast inga klagar jag, pengarna rullar in och jag har roligt!