Nu börjar jag tröttna på min hals. Den bara krånglar och bråkar med mig hela tiden. Om jag inte rapar så slemmar jag och måste spotta hela tiden eller så mår jag illa och de känns som maten fastnar. Idag skulle jag unna mig lite blåbärssoppa när jag tog en fika med Fia och Sandra, men nej det tyckte halsen inte alls om. Det visa den genom börja slemma. Så medan Fia och Sandra åt glass fick jag titta på och spotta slem hela tiden. Vilken otroligt trevlig fika-kamrat jag är måste jag då säga.
Och jag är sjukt sugen på ett fet pizza och har varit det nu dom närmaste månaderna. Men nej de går icke, jag får istället leva på diverse soppor (vilken egentligen är ganska gott, men rätt enformigt i längden.) Så den dagen då jag får vräka i mig en pizza, den dagen kommer kännas som den bästa dagen i mitt liv.

Men oj så mycket mera man njuter av maten efter att under vissa perioder inte ens kunnat dricka ett glas vatten. Jag är glad över att jag får dricka saft, jag njuter när jag får lite buljongsoppa, grönsakssoppa är lyxmat för mig och en isglass är himmelriket.
Ja just det, det där med isglass är lite komiskt! För jag har nämligen utvecklat ett isglass beroende under min sjukhusvistelse, på riktigt! Ibland fick jag tillochmed isglass till morgonmål, nog är dom allt hyggliga på Kirran (kirurgiska avdelningen). Så jag åt väll i genomsnitt 3-4 isglass. Så när jag inte kan unna mej en fet pizza eller en fet biff så får de bli en hallonisglass istället eller min favorit cola. Nom nom!
Nej nu ska jag kika vilka smaker på isglass vi har i frysen? Kanske päron eller ännu bättre hallon?