Innebandy är kul, riktigt jäkla roligt, kan vara världens roligaste sport för att vara ärlig.... i alla fall när det går bra. Idag var vi ungefär såhääääär nära att spela lika, ungefär lika nära som det är från sänggaveln till fotändan eller som det är från Lappo till centrum (alltså väldigt nära), tyvärr snubbla vi på målsnöret. Nå vi var två minuter ifrån att spela lika mot ett sjukt grymt lag, vi har spelat ihop några månader och dom har spelat ihop fyra år typ? Det är skillnaden! Dom vann, thats it. Dom va helt enkelt snäppet vassare och snäppet målkåtare. Jag bjöd ju publiken på lite skratt när jag sprang full fart in i sarien, nå jag hann först i alla fall och sköt iväg bollen. Måst ju erkänna att jag inte är världens smidigaste person och har aldrig varit det heller, blåmärken på knäna är väll snyggt?
Livet är allt bra och toppas med en ledig dag imorrn! Svårt att klaga nu alltså.
På jobbet förra veckan.
Dam 90 år: Alltså du.... jag tycker att tanterna som jobbar här är lite för tjocka...dom borde äta bättre mat.
Jag: Tycker du att jag är tjock då?
Damen tittar på mig och funderar länge: Njääääeeee.... inte så värst!
10 minuter senare ringer samma dam på klockan. Jag går till hennes rum.
Damen utbrister: Lova att inte säga det här till någon, det är mellan dig och mig va?
Jag: Jag lovar att vara tyst.
Jag och damen skakar hand med varann och fnittrar lite glatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar