.

måndag 3 februari 2014

Åderförkalkningen.

Ibland känner jag mig som 82, inte 22. Varför? Jo idag skulle jag till grannen en kort sväng medan jag lagade mat, grönsakerna hade just börjat koka för fullt, jag tog inte med hemnyckeln, för jag tänkte: "Nå men jag lämnar ytterdörren lite öppen, jag ska ju bara iväg en kortkort stund". Detta glömde jag 2 sekunder efteråt och kastade igen dörren för fullt bakom mig när jag gick. "Faaaan" hörde jag det eka i mitt huvud när jag hörde dörren fara fast, där stod jag utan nyckel in och grönsakerna kokade för fullt. Jag hann fundera ut hur jag skulle bryta mig in i min lägenhet och vilket fönster som var billigast att slå sönder, jag hann fundera på vilken brandkår jag skulle ringa eller om jag skulle låna grannens trädgårdsslang och släcka elden med.

Sen slog det mig: grannen har ju en extranyckel hos sig till mig. Grannen var inte hemma, men jag hade deras extranyckel i fickan eftersom jag var påväg dit på ett ärende. Så fem minuter senare kom jag in i min lägenhet igen med hjälp av grannens extranyckel. Grönsakerna var sönderkokade och jag kände mig som gamlingarna på Trobergshemmet, dement och glömsk!

Inga kommentarer: